PMS

är ett jävla skit! Ingen som aldrig har haft det kan någonsin förstå hur in i helvetes pissigt det är.
Ena sekunden känna som om man går på lyckopiller för att nästa lipa som om man va ensam kvar på jorden o mänskligheten dött ut. Sedan bli skogstokig och fundera på att skalla en murad vägg av frustration för att nåt går emot en. Så arg att man bara vill ta en K-pist o skjuta första bästa person man möter, som sedan övergår i ångest över sina känslor och tankar. Att det känns som djävulen flugit i en och man skulle kunna jämföras med exorcisten är inte stämningshöjande precis.
Kan bara tänka mig vad pojkvänner runt om i världen får utstå o hur skrämda de lär bli när de ifrågasätter vart deras rara flickvän tagit vägen och planterat in en best i hennes förklädnad?!

Vissa månader när röda veckan är på ingång känner man inte av PMS'en ett dugg..märks inte överhuvudtaget och andra gånger är det som förgjort och man undrar om det är tillfällig schizofreni man drabbats av.

Ett talesätt som stämmer bra in på detta beteende är : "Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för det är då jag behöver det bäst".
So true!
I en sådan situation behöver man förståelse, omtanke och kärlek. Inte dumförklarande och irritation. Det får en bara att känna sig ännu mera värdelös.

Nu ska den här draken snart traska i säng för att inte skjuta någon mer i sin närhet o låta stackaren drabbas av Cruella De Vil.

Over and Out!