Nu är det söndag och helgens takt har gått i raketfart känns det som. Mamma, pappa, Fabian och mormor kom hit igår efter lunch och skulle sova här till idag för mys samt hjälpa mig med att få i ordning tvättstugan som hittills kallats för kaosrummet. Även julklappen från mamma och pappa dvs en kristallkrona har fått sin plats där det var tänkt, i uterummet. Så nöjd! :D
Känns som ett ton betong lyfts från mina axlar nu när tvättstugan är redo för bebis ankomst. Nu har vi ett fräscht ställe där vi kan byta blöja sköta om på hen :)
J stod för matlagningen med hjälp av min lillebror som hackade allt som skulle vara i köttfärssåsen då det blev det med spaghetti. J gör en suveränt god köttfärsås och den uppskattades av alla som åt den igår, kul! Till det blev det en god sallad och nåt glas vin till de som ville.
En titt på Stjärnorna på Slottet efter maten sen tittade vi på filmen Frost. Dock till de flestas besvikelse då den inte alls var som någon av oss trodde. Alla kände på julafton när vi såg snutten av den att DEN MÅSTE VI SE och trodde att den skulle vara i stil med Ice Age. Det var den då rakt inte. En musikalfilm (inget fel med det) med en handling som kändes lite platt, i alla fall enligt mig.
Nej besvikelse i filmform.
Vi hade dock godis och chips som förgyllde myset och filmstunden.. hehe :D
Trötta efter filmen blev det sängen för oss och en härlig dag var till ända.
Idag när vi vaknade (efter på tok för lite sömn för min del) åkte jag bort till macken och skulle handla nybakta frallor. Var några torra trötta frallor som stirrade på mig så jag frågade om biträdet hade fler på G, det hade hon inte men jag kunde få köpa frusna och "baka" de i ugnen hemma. Jisses vad nice !
Så i fortsättningen ska jag göra så. Där fanns alla möjliga sorter och jag kunde välja och vraka bäst jag tyade, vilket jag gjorde hehe.
Hem och in i ugnen med dom, så ja det blev verkligen bokstavligt talat nybakta frallor, varma och goda. :)
Lite fix o trix till sedan begav de sig hem till Blekinge igen.
Kan inte med ord beskriva min tacksamhet över all hjälp vi fått i helgen för när jag plockade undan julsakerna, som normalt sett inte kräver allt för mycket av en person, så var jag helt slut. Gick därefter in i kaosrummet som det var då och höll på att börja lipa av frustration när jag insåg: Hur i hela friden ska jag orka göra i ordning här om städa undan julsaker tar all min kraft?
Så ja.. att jag känner enorm tacksamhet för hjälpen är ingen underdrift!
Nu ska jag ta ett varmt bad och titta på film tänkte jag :)
Ha en fortsatt fin söndag och en bra start på en ny vecka imorgon!
Over and out!
/Nea
söndag 26 januari 2014
lördag 25 januari 2014
Fredag/Lördag
Upp i tid trots för lite sömn egentligen. Men ett måste för dagen så efter lite snooze gick det bra =) Mötte min man på Ica Maxi för handling inför helgen sedan blev det gofrukost hemma.
Skulle hälsa på två kompisar idag, en av dem som nyligen fått en liten gosse. Men tröttheten hade makten över henne idag så det har skjutits på framtiden, dock kunde min andra vän så när frukosten landat och jag plockat lite i hemmet så begav jag mig mot Hholm.
Tiden säger alltid bara poff när vi umgås. Pladder pladder pladder (idag väldigt mycket bar, uppfostran etc.) men det är såå naturligt att umgås med henne. Min fina H, som den storasyster jag inte har =)
Hon hade packat en påse till mig och pricken med saker vi får låna, bl a kläder till Pricken och en bröstpump till mig ! =D Vill verkligen försöka undvika mjölkstockning som är ännu lättare att få nu när det är kallt. Sedan tycker jag det är bra att man kan pumpa ut och frysa in så att min sambo kan mata om jag inte är hemma av någon anledning. En mamma måste ju få paus o egentid ibland fast att hon ammar. En bunt med tidningar fick jag också med mig, så det ska jag dyka ner i nu innan jag sluter mina blå.
Skulle städa och baka ikväll också. Det blev bakning, fastlagsbullar! Första gången jag testar det och de blev lyckade =) Fick en bakmaskin av min sambo i julklapp och den används flitigt och kommer göras framöver. ÄLSKAR DEN! Baka blir liksom inte jobbigt för fem öre när man slipper knåda som en gnu så svetten lackar =) Dessutom är den såå fin så den står framme på en av bänkarna 24 i 7. Den är ljusrosa, en av mina favoritfärger.
Imorgon kommer Mamma, Pappa, Lillebror och Mormor hit för övernattning och gott umgänge, därav semlebaket så hoppas de blev bra så de går o bjuda bort =) Vi ska även göra lite nytta imorgon, jag, mamma och mormor ska gå bananas på tvättstugan och tillreda en fräsch tvättstuga/skötrum för Pricken. Jag har inte orken eller kraften att göra det själv så de är så söta o snälla och hjälper mig. Skönt! =) Ser fram emot morgondagen så tror jag kryper till kojs nu så går det fortare tills de är här.
Hoppas alla där ute har och har haft en fin fredag!
Over and out!
/Nea
Skulle hälsa på två kompisar idag, en av dem som nyligen fått en liten gosse. Men tröttheten hade makten över henne idag så det har skjutits på framtiden, dock kunde min andra vän så när frukosten landat och jag plockat lite i hemmet så begav jag mig mot Hholm.
Tiden säger alltid bara poff när vi umgås. Pladder pladder pladder (idag väldigt mycket bar, uppfostran etc.) men det är såå naturligt att umgås med henne. Min fina H, som den storasyster jag inte har =)
Hon hade packat en påse till mig och pricken med saker vi får låna, bl a kläder till Pricken och en bröstpump till mig ! =D Vill verkligen försöka undvika mjölkstockning som är ännu lättare att få nu när det är kallt. Sedan tycker jag det är bra att man kan pumpa ut och frysa in så att min sambo kan mata om jag inte är hemma av någon anledning. En mamma måste ju få paus o egentid ibland fast att hon ammar. En bunt med tidningar fick jag också med mig, så det ska jag dyka ner i nu innan jag sluter mina blå.
Skulle städa och baka ikväll också. Det blev bakning, fastlagsbullar! Första gången jag testar det och de blev lyckade =) Fick en bakmaskin av min sambo i julklapp och den används flitigt och kommer göras framöver. ÄLSKAR DEN! Baka blir liksom inte jobbigt för fem öre när man slipper knåda som en gnu så svetten lackar =) Dessutom är den såå fin så den står framme på en av bänkarna 24 i 7. Den är ljusrosa, en av mina favoritfärger.
Imorgon kommer Mamma, Pappa, Lillebror och Mormor hit för övernattning och gott umgänge, därav semlebaket så hoppas de blev bra så de går o bjuda bort =) Vi ska även göra lite nytta imorgon, jag, mamma och mormor ska gå bananas på tvättstugan och tillreda en fräsch tvättstuga/skötrum för Pricken. Jag har inte orken eller kraften att göra det själv så de är så söta o snälla och hjälper mig. Skönt! =) Ser fram emot morgondagen så tror jag kryper till kojs nu så går det fortare tills de är här.
Hoppas alla där ute har och har haft en fin fredag!
Over and out!
/Nea
onsdag 22 januari 2014
Idag
är det onsdag och jag har inte gjort för mycket hittills. Ska inom några minuter börja på kvällskäket som blir fisksoppa med vitlöksbröd. En klasskompis fr sjuksköterskeklassen kommer och hälsar på vilket ska bli jädrans trevligt ! =) En till skulle också kommit men hon har tyvärr åkt på flunsan me feber och skit så hon får stanna hemma och krya på sig!
Skulle gjort mer enligt mina planer när klockan kommit till vad den är nu, men försöker (trots ångest) att ta en sak i taget och inte känna stress utan lyssna på kroppen vad den orkar med och i vilket tempo.
Igår var jag lite mer effektiv, är säkert ingenting för er som inte är gravida, men för mig där byta sängkläder är som ett träningspass så krävs det inte så mycket just nu för att jag ska bli ASTRÖTT. I alla fall igår var jag på sorterade jag ut kartonger och var på tippen och slängde, handlade, gjorde dansk fläskstek med sås, pära och rödkål samt tvättade två maskiner tvätt. Kan inte hjälpa det men jag somnar mycket godare på kvällen när jag vet att någon nytta blivit gjord.
Idag skulle jag dammsugit och börjat med maten tidigare, men sitter här :P Vet att Issa som hon heter som kommer inte är knusslig och inte förväntar sig maten serverad prick när hon kommer innanför dörren så det är en skön känsla :)
Jag ser ju att det är personer som läser det jag skriver jag och vill gärna veta vilka ni är? Ni läser sen av de mest nyfikna människorna på jordens blogg så snälla ge er till känna? Kön, ålder, sysselsättning, skriv vad ni vill o känner ! :)
Dessutom tips inför förlossning, vad som ska va i BB-väskan (som ännu inte är packad) m.m. tar jag tacksamt emot !
Nä fisksoppa näst!
Ha en fin kväll !
Over and out!
/Nea
Skulle gjort mer enligt mina planer när klockan kommit till vad den är nu, men försöker (trots ångest) att ta en sak i taget och inte känna stress utan lyssna på kroppen vad den orkar med och i vilket tempo.
Igår var jag lite mer effektiv, är säkert ingenting för er som inte är gravida, men för mig där byta sängkläder är som ett träningspass så krävs det inte så mycket just nu för att jag ska bli ASTRÖTT. I alla fall igår var jag på sorterade jag ut kartonger och var på tippen och slängde, handlade, gjorde dansk fläskstek med sås, pära och rödkål samt tvättade två maskiner tvätt. Kan inte hjälpa det men jag somnar mycket godare på kvällen när jag vet att någon nytta blivit gjord.
Idag skulle jag dammsugit och börjat med maten tidigare, men sitter här :P Vet att Issa som hon heter som kommer inte är knusslig och inte förväntar sig maten serverad prick när hon kommer innanför dörren så det är en skön känsla :)
Jag ser ju att det är personer som läser det jag skriver jag och vill gärna veta vilka ni är? Ni läser sen av de mest nyfikna människorna på jordens blogg så snälla ge er till känna? Kön, ålder, sysselsättning, skriv vad ni vill o känner ! :)
Dessutom tips inför förlossning, vad som ska va i BB-väskan (som ännu inte är packad) m.m. tar jag tacksamt emot !
Nä fisksoppa näst!
Ha en fin kväll !
Over and out!
/Nea
måndag 20 januari 2014
Besök hos BM.
Igår var dagen utan förvärkar... skönt, hade en helt annan energi i kroppen. MEN idag, vaknade vid 7,30 ca av att "mensvärken" var tillbaka. Upp o pinka, kanske det skulle släppa? men icke !
Gick o la mig igen för att försöka sova men efter ett antal rullningar i sängen va det bara att upp o ta två Panodil o i säng igen. Dröjde dock länge innan jag lyckades somna om, typ lagom till klockan ringde. Varför är det oftast så? Att man sover som bäst när alarmet tjuter o man bara vill ta telefonjäveln o slänga hårt i väggen?
I alla fall, va bara till o upp på med kläderna o iväg till dagens besök hos barnmorskan. Inte varit där nu på ca 2veckor. Hon mätte som vanligt magen, kände och tyckte att den sjunkit. Fick lämna urinprov för o se så det stod rätt till men även för en urinodling (som jag begärt) för att se så att det inte finns någon GBS-bakterie. Fick det till mig från en vän att jag skulle kräva det då komplikationerna om man har det kan i värsta fall leda till bebis död eller hjärninflammation m.m. Då är en urinodling en "lätt" åtgärd för att få svar, för visar det sig att man har det så får man antibiotika när förlossningen sätter igång. Har läst att ca 30% har det någon gång under graviditeten och har man haft det vid en graviditet är det stor risk att man har det om man blir gravid igen. Jag tycker inte det är värt o chansa utan får se vad urinprovet visar. Hoppas inget! =)
Lämnade även mitt 3e o sista blodprov då min blodgrupp är negativ, vilket betyder att de måste se så att jag inte bildar antikroppar som gör att jag inte kan få mer barn efter detta. Í så fall får jag en spruta när jag gått igenom förlossningen och även bebisen. Det löser sig! =)
Barnmorskan ansåg för övrigt att magen inte växt tillräckligt så har fått en tid för ett extra ultraljud för att se mer exakt om det är så eller om det beror på att magen sjunkit. Känns bra att hon är noga.
Just nu sitter jag i soffan, trött som ett as. Ska ringa syster en sväng sen blir det vila. Ska även försöka tvätta av barnvagnen idag tänkte jag. En sak i taget =)
Btw vilket skitväder, blåser o massa snö här där vi bor. Nej det får gärna försvinna, skulle varit snö till jul men det kom ju inget så nu kan det va! =)
Ovet and out!
/Nea
Gick o la mig igen för att försöka sova men efter ett antal rullningar i sängen va det bara att upp o ta två Panodil o i säng igen. Dröjde dock länge innan jag lyckades somna om, typ lagom till klockan ringde. Varför är det oftast så? Att man sover som bäst när alarmet tjuter o man bara vill ta telefonjäveln o slänga hårt i väggen?
I alla fall, va bara till o upp på med kläderna o iväg till dagens besök hos barnmorskan. Inte varit där nu på ca 2veckor. Hon mätte som vanligt magen, kände och tyckte att den sjunkit. Fick lämna urinprov för o se så det stod rätt till men även för en urinodling (som jag begärt) för att se så att det inte finns någon GBS-bakterie. Fick det till mig från en vän att jag skulle kräva det då komplikationerna om man har det kan i värsta fall leda till bebis död eller hjärninflammation m.m. Då är en urinodling en "lätt" åtgärd för att få svar, för visar det sig att man har det så får man antibiotika när förlossningen sätter igång. Har läst att ca 30% har det någon gång under graviditeten och har man haft det vid en graviditet är det stor risk att man har det om man blir gravid igen. Jag tycker inte det är värt o chansa utan får se vad urinprovet visar. Hoppas inget! =)
Lämnade även mitt 3e o sista blodprov då min blodgrupp är negativ, vilket betyder att de måste se så att jag inte bildar antikroppar som gör att jag inte kan få mer barn efter detta. Í så fall får jag en spruta när jag gått igenom förlossningen och även bebisen. Det löser sig! =)
Barnmorskan ansåg för övrigt att magen inte växt tillräckligt så har fått en tid för ett extra ultraljud för att se mer exakt om det är så eller om det beror på att magen sjunkit. Känns bra att hon är noga.
Just nu sitter jag i soffan, trött som ett as. Ska ringa syster en sväng sen blir det vila. Ska även försöka tvätta av barnvagnen idag tänkte jag. En sak i taget =)
Btw vilket skitväder, blåser o massa snö här där vi bor. Nej det får gärna försvinna, skulle varit snö till jul men det kom ju inget så nu kan det va! =)
Ovet and out!
/Nea
söndag 19 januari 2014
Förvärkar..
är tydligen svaret på vad jag trott va inbillning när jag imorse vaknade med menssmärts-liknande känningar i mage och lite bak i ryggen. Som för övrigt inte gick över och jag trodde det va en fis på tvären eller att jag inte kissat på några timmar eftersom jag sovit :P
Frågade en bekant hur förvärkar ter sig och beskrev mina känningar under dagen, då jag även haft ett väldigt tryck neråt, typ "mensöm" i magen mellan de topparna när det känns mest samt öm eller vad man ska säg på insida lår. Känns även som jag ska kissa på mig fast jag nyss varit på toa och sammandragningarna har ändrat karaktär, mer intensiva, mer annan form på magen och mycket mer påtagliga. Japp, förvärkar uppenbarligen! :)
Har en vän som nyss fått en pojk och hon hade massa förvärkar, jag hade då bara haft mycket sammandragningar men ingen smärta alls och har tänkt och funderat på hur jag ska veta skillnaden. Nu vet jag. Har dock sedan mensens debut levt med fruktansvärda menssmärtor så förväntade mig att de skulle vara betydligt starkare och göra mycket mer ont. MEN antar att jag har att vänta hehe :)
Rörelsemönstret på Pricken (arbetsnamnet) har förändrats lite vissa dagar också, tycker att hen rör sig mindre på de tider som hen tidigare gjort. Härom kvällen blev jag riktigt orolig då jag inte kunde minnas när jag kännt Pricken röra sig sist och trots mina buffningar på magen inte fick någon respons alls nästan mer än en ytte pytte lite puff. Hicka brukar hen göra också så fort jag ligger ner och drar upp benen mot mage, men ingenting den gången. Var nästan mitt i natten då och tänkte att jag avvaktar till dagen efter men sen kände jag Pricken röra sig mer o mer och har nu avvaktat eftersom jag tycker det har ökat mer till som tidigare.
Fick till mig att jag kanske skulle ringa förlossningen och rådfråga angående förvärkarna och så, men avvaktar med det också, tror inte alls det är så nära. Ska till barnmorskan på måndag (har jag för mig) så tänkte vänta tills dess och pratar med henne. Om inget förändras åt riktning: mer ont, eller så förstås :)
Är lite orolig dock att jag kommer vänta för länge med att kontakta förlossningen eftersom jag som tidigare nämnt levt med väldigt hög menssmärta. Men kan ju va så att värkar känns helt annorlunda och jag kanske inte tål så mycket alls när det väl sätter igång :) Återstår att se!
Är det någon där ute som vill dela med sig av sina värkerfarenheter så shoot!
Samt, någon som vet hur lång tid innan förlossning man kan ha förvärkar ?!
Nej nu blir det sängen, sovit såå hackigt senaste dygnet.
Natti!
Over and out!
/Nea
Frågade en bekant hur förvärkar ter sig och beskrev mina känningar under dagen, då jag även haft ett väldigt tryck neråt, typ "mensöm" i magen mellan de topparna när det känns mest samt öm eller vad man ska säg på insida lår. Känns även som jag ska kissa på mig fast jag nyss varit på toa och sammandragningarna har ändrat karaktär, mer intensiva, mer annan form på magen och mycket mer påtagliga. Japp, förvärkar uppenbarligen! :)
Har en vän som nyss fått en pojk och hon hade massa förvärkar, jag hade då bara haft mycket sammandragningar men ingen smärta alls och har tänkt och funderat på hur jag ska veta skillnaden. Nu vet jag. Har dock sedan mensens debut levt med fruktansvärda menssmärtor så förväntade mig att de skulle vara betydligt starkare och göra mycket mer ont. MEN antar att jag har att vänta hehe :)
Rörelsemönstret på Pricken (arbetsnamnet) har förändrats lite vissa dagar också, tycker att hen rör sig mindre på de tider som hen tidigare gjort. Härom kvällen blev jag riktigt orolig då jag inte kunde minnas när jag kännt Pricken röra sig sist och trots mina buffningar på magen inte fick någon respons alls nästan mer än en ytte pytte lite puff. Hicka brukar hen göra också så fort jag ligger ner och drar upp benen mot mage, men ingenting den gången. Var nästan mitt i natten då och tänkte att jag avvaktar till dagen efter men sen kände jag Pricken röra sig mer o mer och har nu avvaktat eftersom jag tycker det har ökat mer till som tidigare.
Fick till mig att jag kanske skulle ringa förlossningen och rådfråga angående förvärkarna och så, men avvaktar med det också, tror inte alls det är så nära. Ska till barnmorskan på måndag (har jag för mig) så tänkte vänta tills dess och pratar med henne. Om inget förändras åt riktning: mer ont, eller så förstås :)
Är lite orolig dock att jag kommer vänta för länge med att kontakta förlossningen eftersom jag som tidigare nämnt levt med väldigt hög menssmärta. Men kan ju va så att värkar känns helt annorlunda och jag kanske inte tål så mycket alls när det väl sätter igång :) Återstår att se!
Är det någon där ute som vill dela med sig av sina värkerfarenheter så shoot!
Samt, någon som vet hur lång tid innan förlossning man kan ha förvärkar ?!
Nej nu blir det sängen, sovit såå hackigt senaste dygnet.
Natti!
Over and out!
/Nea
fredag 17 januari 2014
Back!
Jaha då såg jag att jag inte skrivit här på ... evighetens evighet och har ju hänt en del sedan sist :)
Trodde inte det var någon som läste, men har fått till mig motsatsen och enligt statistiken så är det ju i alla fall några som kikar in här.
Har tänkt ett tag att jag ska skriva något, men jag kan inte göra det på beställning och vill inte skriva strunt bara för att få text på en sida.
Så..here we go!
Sist jag skrev var i augusti, då var jag sjukskriven pga mitt illamående som graviditeten gav mig. Jag började jobba 50% efter ett tag sedan 100%. Den 1okt började jag ett nytt jobb på ett annat, lite mindre sjukhus. En helt ny avdelning med andra rutiner och sätt att vårda blev min vardag. Tufft i början för jag var van vid ett sätt, men kom in i det ganska fort, förmodligen mycket på grund av att jag hade min sista sjukhuspraktik på den avdelningen så jag kände ju till en hel del sedan innan.
Foglossning började göra sig till känna och jag förberedde min chef på att jag skulle ansöka om graviditetspenning från och med det datumet jag hade rätt till vilket var i december.
Min chef såg dock inte riktigt lika på det hela utan ansåg att en omplacering vore det bästa, för en administrativ tjänst som en annan person hade i dagens läge. Inte 100% utan skulle ändå få ansöka om graviditetspenning till viss del. Jag blev först paff, även så mina kollegor då ingen av oss tidigare varit med om att inte få en beviljad grav.penning. Men sen samtidigt tänkte jag att jag ska inte ta ut något i förskott utan tiden får utvisa hur det blir. Massa andra omständigheter som gjorde att både jag och mina kollegor tyckte beslutet från chefen var märkligt och betydligt mer omständigt MEN som sagt, inte ta ut något i förskott :)
Tiden gick och min foglossning blev bara värre och värre, jag hade som mål att i alla fall försöka jobba fullt tills den 1dec, ville inte "ge upp" i första taget, även om mina kollegor dagligen frågade hur länge till jag skulle jobba egentligen !? Arbetsuppgifterna blev tyngre och tyngre för min del och vissa till och med omöjliga för min del att utföra. Jag började sakta inse att en omplacering inte skulle kunna vara aktuell och att mitt jobb samt mina kollegor drabbades mer och mer för varje arbetspass som gick. Panodilen var till slut min räddning för att överhuvudtaget få någon sömn och ibland när jag skulle utföra något grimaserade jag eller stönade till av smärta utan att jag kunde rå för det och patienterna tittade förundrat på mig och undrade ju självklart vad som var fel?! Fick förklara som det var och de flesta hade god förståelse, så även mina kollegor. Sedan finns det alltid dem som INTE har någon förståelse, utan som hellre kör mer med den gravida och kommer med kommentarer och gliringar för att sänka en. Helst en kommentar jag fick av en kollega gjorde mig både arg och ledsen eftersom jag försökte så gott jag kunde och varje pass var som att bestiga berg. "Du som inte gör något kan ju springa", var vad jag fick höra när en patient andra sidan korridoren larmade.
Inte gör någonting?! Hon skulle bara veta. Hon skickade även in mig till en av de patienterna som var tyngst och mest svårförflyttad och skadeglädjen i hennes ögon lyste...tyvärr.
Jag kunde inte riktigt förstå heller varför min mage blev stenhård fler antal gånger och längre stunder under arbetspassen, samt att det ibland kändes som om bebisen skulle komma ut för jag fick ett väldigt tryck neråt. Det vet jag varför....nu!
Men en eloge vill jag ge till alla mina kollegor som "stod ut med mig" och mitt pustande o frustande :)
Hade en tid bokad till läkaren så tänkte innan dess gör jag ingenting. Den 18e dec var dagen. Dagen kom och min chef frågade mig samma dag hur jag mådde. Inte bra blev mitt svar, då jag trots ledighet under helgen hade sådan smärta att när jag gick så såg jag ut som om jag vore besläktad med pingvinerna. Sa till chefen som det var att jag hade en läkartid samma dag och att en sjukskrivning förmodligen inte var långt borta (Tyvärr klart, vem fan vill sjukskrivas ?!). Chefen påpekade att jag skulle ta upp kommande omplacering som ett alternativ, jag sa att det nog inte skulle kunna bli aktuellt eftersom sitta längre stunder inte gjorde smärtan mindre utan snarare tvärtom, men att jag skulle nämna det klart.
Kom till läkaren vaggandes, hon tittade på mig och jag såg att hon gjorde en bedömning redan där och då. Jag berättade om min foglossning, hon böjde och tryckte och gick igenom mig och jag fick domen: SVÅR FOGLOSSNING ! Jisses jag som trodde det var normal. Fick veta att det var det då rakt inte och läkaren brukade sjukskriva de med betydligt mindre smärta, så det var ingen snack om saken. Jag skulle inte jobba ett enda pass till. Fick veta att varför min mage var hård största delarna av arbetspassen samt det trycket jag kände, berodde på att det var för hög belastning för vad min kropp orkade med egentligen. På frågan om smärtstillande och jag svarade: Panodil, kontrade hon med - du ska ha Citodon, i alla fall till natten för du måste få sova och du får ta högst 8st/dygn. Citodon?!? Jissus i min lilla hatt, det är ett narkotikaklassat preparat med hög risk för beroendeframkallning. Men för min del va det bara att tacka och ta emot, det insåg jag eftersom det inte är något som skrivs ut så lättvindigt.
Så sjukskrivning blev det från och med dagen efter och till sista dagen av mitt vikariat som är den 31e januari och därefter är det inte många dagar tills vår prick är beräknad att komma :).
Sedan jag blivit sjukskriven har/är jag med min sambo mkt i hans jobb då det fungerar jättebra. Jag får tillgång till vardagslyx som innebär att bo på hotell och slappa och äta gott, vilket var typ det läkaren ordinerade (vila och Citodon). Medans min sambo kan jobba och samtidigt få sällskap på sina resor. Bra kombo! Vi får massor av tid tillsammans, tid vi aldrig kommer få igen på samma sätt, i alla fall inte på flera år, så vi försöker verkligen ta vara på möjligheten.
Jag blir tjockare och tjockare och varje dag är en dag närmre att vi får möta Pricken. :D
Detta är väl i stort sett det som hänt sedan sist jag skrev. Blev ett betydligt längre inlägg än tänkt haha. Skriver snart igen om mina tankar och så kring att vara gravid och vänta på något som kommer förändra ens liv för alltid. Men för idag får det vara nog! :)
Hoppas de som kikar in här får en mysig fredag! Det ska jag ha :)
Over and out!
Nea
Trodde inte det var någon som läste, men har fått till mig motsatsen och enligt statistiken så är det ju i alla fall några som kikar in här.
Har tänkt ett tag att jag ska skriva något, men jag kan inte göra det på beställning och vill inte skriva strunt bara för att få text på en sida.
Så..here we go!
Sist jag skrev var i augusti, då var jag sjukskriven pga mitt illamående som graviditeten gav mig. Jag började jobba 50% efter ett tag sedan 100%. Den 1okt började jag ett nytt jobb på ett annat, lite mindre sjukhus. En helt ny avdelning med andra rutiner och sätt att vårda blev min vardag. Tufft i början för jag var van vid ett sätt, men kom in i det ganska fort, förmodligen mycket på grund av att jag hade min sista sjukhuspraktik på den avdelningen så jag kände ju till en hel del sedan innan.
Foglossning började göra sig till känna och jag förberedde min chef på att jag skulle ansöka om graviditetspenning från och med det datumet jag hade rätt till vilket var i december.
Min chef såg dock inte riktigt lika på det hela utan ansåg att en omplacering vore det bästa, för en administrativ tjänst som en annan person hade i dagens läge. Inte 100% utan skulle ändå få ansöka om graviditetspenning till viss del. Jag blev först paff, även så mina kollegor då ingen av oss tidigare varit med om att inte få en beviljad grav.penning. Men sen samtidigt tänkte jag att jag ska inte ta ut något i förskott utan tiden får utvisa hur det blir. Massa andra omständigheter som gjorde att både jag och mina kollegor tyckte beslutet från chefen var märkligt och betydligt mer omständigt MEN som sagt, inte ta ut något i förskott :)
Tiden gick och min foglossning blev bara värre och värre, jag hade som mål att i alla fall försöka jobba fullt tills den 1dec, ville inte "ge upp" i första taget, även om mina kollegor dagligen frågade hur länge till jag skulle jobba egentligen !? Arbetsuppgifterna blev tyngre och tyngre för min del och vissa till och med omöjliga för min del att utföra. Jag började sakta inse att en omplacering inte skulle kunna vara aktuell och att mitt jobb samt mina kollegor drabbades mer och mer för varje arbetspass som gick. Panodilen var till slut min räddning för att överhuvudtaget få någon sömn och ibland när jag skulle utföra något grimaserade jag eller stönade till av smärta utan att jag kunde rå för det och patienterna tittade förundrat på mig och undrade ju självklart vad som var fel?! Fick förklara som det var och de flesta hade god förståelse, så även mina kollegor. Sedan finns det alltid dem som INTE har någon förståelse, utan som hellre kör mer med den gravida och kommer med kommentarer och gliringar för att sänka en. Helst en kommentar jag fick av en kollega gjorde mig både arg och ledsen eftersom jag försökte så gott jag kunde och varje pass var som att bestiga berg. "Du som inte gör något kan ju springa", var vad jag fick höra när en patient andra sidan korridoren larmade.
Inte gör någonting?! Hon skulle bara veta. Hon skickade även in mig till en av de patienterna som var tyngst och mest svårförflyttad och skadeglädjen i hennes ögon lyste...tyvärr.
Jag kunde inte riktigt förstå heller varför min mage blev stenhård fler antal gånger och längre stunder under arbetspassen, samt att det ibland kändes som om bebisen skulle komma ut för jag fick ett väldigt tryck neråt. Det vet jag varför....nu!
Men en eloge vill jag ge till alla mina kollegor som "stod ut med mig" och mitt pustande o frustande :)
Hade en tid bokad till läkaren så tänkte innan dess gör jag ingenting. Den 18e dec var dagen. Dagen kom och min chef frågade mig samma dag hur jag mådde. Inte bra blev mitt svar, då jag trots ledighet under helgen hade sådan smärta att när jag gick så såg jag ut som om jag vore besläktad med pingvinerna. Sa till chefen som det var att jag hade en läkartid samma dag och att en sjukskrivning förmodligen inte var långt borta (Tyvärr klart, vem fan vill sjukskrivas ?!). Chefen påpekade att jag skulle ta upp kommande omplacering som ett alternativ, jag sa att det nog inte skulle kunna bli aktuellt eftersom sitta längre stunder inte gjorde smärtan mindre utan snarare tvärtom, men att jag skulle nämna det klart.
Kom till läkaren vaggandes, hon tittade på mig och jag såg att hon gjorde en bedömning redan där och då. Jag berättade om min foglossning, hon böjde och tryckte och gick igenom mig och jag fick domen: SVÅR FOGLOSSNING ! Jisses jag som trodde det var normal. Fick veta att det var det då rakt inte och läkaren brukade sjukskriva de med betydligt mindre smärta, så det var ingen snack om saken. Jag skulle inte jobba ett enda pass till. Fick veta att varför min mage var hård största delarna av arbetspassen samt det trycket jag kände, berodde på att det var för hög belastning för vad min kropp orkade med egentligen. På frågan om smärtstillande och jag svarade: Panodil, kontrade hon med - du ska ha Citodon, i alla fall till natten för du måste få sova och du får ta högst 8st/dygn. Citodon?!? Jissus i min lilla hatt, det är ett narkotikaklassat preparat med hög risk för beroendeframkallning. Men för min del va det bara att tacka och ta emot, det insåg jag eftersom det inte är något som skrivs ut så lättvindigt.
Så sjukskrivning blev det från och med dagen efter och till sista dagen av mitt vikariat som är den 31e januari och därefter är det inte många dagar tills vår prick är beräknad att komma :).
Sedan jag blivit sjukskriven har/är jag med min sambo mkt i hans jobb då det fungerar jättebra. Jag får tillgång till vardagslyx som innebär att bo på hotell och slappa och äta gott, vilket var typ det läkaren ordinerade (vila och Citodon). Medans min sambo kan jobba och samtidigt få sällskap på sina resor. Bra kombo! Vi får massor av tid tillsammans, tid vi aldrig kommer få igen på samma sätt, i alla fall inte på flera år, så vi försöker verkligen ta vara på möjligheten.
Jag blir tjockare och tjockare och varje dag är en dag närmre att vi får möta Pricken. :D
Detta är väl i stort sett det som hänt sedan sist jag skrev. Blev ett betydligt längre inlägg än tänkt haha. Skriver snart igen om mina tankar och så kring att vara gravid och vänta på något som kommer förändra ens liv för alltid. Men för idag får det vara nog! :)
Hoppas de som kikar in här får en mysig fredag! Det ska jag ha :)
Over and out!
Nea
Ett halsband jag beställde där man fick gravera in vad man ville :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)