Bf+3

Det blev ingen Alla Hjärtans -dag bebis så min far får ha sin födelsedag i fred ;)
Idag har de haft kalas där, önskar så att vi kunde vara med, men vågar inte köra så långt nu när det kan va dags vilken sekund och minut som helst. Även om det för tillfället inte känns så. Känns som jag kommer va gravid resten av mitt liv. Att jag har försatts i ett stadie som är FÖR EVIGT! Det är tungt, jobbigt att andas och idag har jag förärats med att må illa till och från. För att inte snacka om tröttheten... kroppen känns slut.
Har varit meningen att jag skulle städa sovrummet hela veckan men har bara skjutit upp det varje dag. MEN IMORGON då jävlar smäller det, men då blir det både sovrum + hela resten av nedervåningen. Hjärnan vill men kroppen strider emot.
Går oftast och lägger mig kring 23-24 men somnar ändå inte förrän tidigast 03.30. Inatt hoppas jag dock på tidigare för gick upp i hyffsad tid idag. Alla säger att jag måste vila vila vila och äta och dricka, typ för att ladda.. men e lättare sagt än gjort även om jag klart förstår varför.
Jag får dåligt samvete när jag inte gör någon nytta här hemma, idag har jag i alla fall tvättat en maskin, igår två. Alltid något ! :)

Imorgon kommer även en kär vän som jag inte träffat på ..hm... kanske 1,5år minst. Vi gick Friskvårdslinjen tillsammans och hennes föräldrar bor här i trakterna så hon vill passa på att titta in på fika. Vilket hon väldigt gärna får !! =) Ska bli trevligt ! Under förutsättning att jag inte föder förstås, men det tror jag inte.

Var hon barnmorskan i fredags, värdena såg bra ut, skönt! Huvudet ligger långt nere och är oruckbart sa hon, det känns bra så man vet att hen är på plats och redo =)

Två nätter medans jag inte har kunnat somna, har jag fått lite av panikkänsla/overklighetskänsla. Typ: Nä jag bara inbillar mig att jag ska föda. Hur ska jag klara av det ?! HJÄLP!!
Det varar inte så länge och på dagen känner jag inte alls så. Har bara kommit över mig en stund under natten.

Det jag känner är: förväntan, spänning, nervositet klart, rädsla vilket för mig också känns ganska naturligt eftersom jag aldrig varit med om det tidigare.

Nu har jag pratat med min kära morbror och hans fästmö, ett väldigt långt men givande och trevligt samtal. De är för härliga ! =)

Dags o sluta mina blå. Ha en fin fortsatt helg!

Over and out!

/Nea