Tråkiga rubriker de senaste möjligtvis, men det är typ den räkningen jag gör varje dag. Tiden går fruktansvärt långsamt men ändå snabbt!? Hur nu det kan komma sig.
Imorse trodde jag dock att dagen D var kommen, lite efter att J steg upp så sa det Boom och jag fick en smärta i magen som jag inte tidigare har kännt. Den stegrades liksom och jag kunde knappt röra mig i sängen. Men den klingade aldrig av helt, så som jag hört att det ska göra. Men när jag hade det mer hanterbart tog jag mig upp på toa, för som tidigare när jag haft förvärkar (då mer likt mensvärk) har jag utan problem kunnat gå upp och röra mig. Tänkte även att om jag kissar så kanske det släpper för är säkert bara för att jag inte gjort det på några timmar, som det gör så ont. Icke! När jag satt på toan föundrades jag över att det fortfarande gjorde lika ont. Därför dök jag in i medicinskåpet, haffade två Alvedon som jag tänkte att de har jag på nattduksbordet ut i fall att. Dröjde 10-15min då gjorde det riktigt ont igen, fast att det aldrig klingat av så blev det liksom förvärrat. Så då slök jag Alvedonen, kom några toppar och dalar med ca 15min mellarum men efter ca 1 ½ timme så kände jag hur kroppen slappnade av och jag blev trött. Lyckades somna och när jag vaknade efter några timmar var smärtan borta!
Har därefter inte känt någon smärta som den idag, men är ju ett väldans tryck nedåt. Min högra skinka gör ganska ont också, typ som om Ischias-nerven är ständigt i kläm. Gissar på att det har något att göra med trycket nedåt, att bebisen kommer åt nåt som gör att det känns så. Strålar ner i högerbenet en del med. Kan inte böja mig framåt som tidigare. AJA ! That's the Life of being pregnant ;)
Det sjuka var att imorse när jag verkligen fick en realitycheck att det nog va på gång, så var en av de första tankarna: FAN jag har ju inte damsugat som jag tänkt i flera dagar att jag ska, men skjutit på i brist av ork och lust. Nu kommer det va skitit när vi kommer hem med Pricken!
MEN det blev ju ingen Prick idag, så ikväll har jag damsugat hela nedervåninge, till och med legat på knä och damsugat under sängen. Vet inte när jag lyckades komma ner i den ställningen sist?! För jag kunde banne mig med nöd och näppe precis ta mig upp! haha .. =) Så nu är det i alla fall rent här så att jag kan leva med om det sätter igång inatt ;) Gör det inte det så svabbar jag nog golvet lite imorgon och tar fönsterkarmarna. Det orkade jag inte idag då jag va lika svettig som efter ett spinningpass när jag var klar med damsugandet =)
Annars har dagen gått relativt fort, vi har varit och handlat och tjaa.. tittat på tv och inte så mycket mer. Jo en del samtal under kvällen från moster min, mamma och pappa samt en kompis =) På onsdag kommer min mamma, syster och lillebror hit och hälsar på och nattar över. Om vi inte är på BB vill säga. De har sportlov och min syster är nere fr Stockholm så att ses känns som en självklarhet =) Saknar dom massor och att inte kunna umgås mer spontant och lite närsom. Men så är livet när man bor på olika ställen. Saknaden blir värre också när alla dagar ser i stort sett likadana ut och jag som är ett socialt djur som älskar att umgås, plågas värre då. När jag jobbade och dagarna flög förbi på ett annat sätt och man sysselsatte sig och sin hjärna då saknar jag givetvis dem också men det blir på ett annat sätt. hm... Svårt o förklara.
Älskar uppfinningen FaceTime kan jag säg. Det stillar min sociala sida och saknar en hel del, för det känns på nåt vis som om man umgås när man ser varandra! Härligt :)
Egentligen är ju inte avståndet mellan mig och min familj jättelångt, lite mer än en timmes bilfärd. Så ska inte klaga. Det finns dem som bor mycket längre ifrån. Men det är ändå inte lätt o spontanträffas när alla har sina liv. Hoppas kunna göra det mer när Pricken är född, för nu de senaste veckorna och fram tills dess så vågar vi ju inte ge oss ut några längre sträckor.
Min kära far fyllde 55år i fredags och de hade kalas i lördags. Det gjorde lite ont i mig att inte kunna närvara och jag hade lipen i halsen största delen av dagen. Men fick FaceTima lite på dagen och kvällen och det kändes bättre =) <3 De förstod klart varför vi inte vågade ge oss ut, jag väljer hellre 25min i en bil till BB än 1 ½ timme.
Nu är det snart dags för mig och min älsklings mys. Titta på film i sängen. Är så avslappnande när han ligger brevid. Har märkt att jag sover som bäst när han ligger sida vid sida, eftersom jag går och lägger mig innan honom, men somnar oftast inte förrän han kommer och lägger sig bredvid för då får jag ett lugn i kroppen som gör att jag kan slappna av. Han är min trygghet! Och jag älskar det. Det är en av sakerna som för mig alltid har varit en viktig sak att hitta i en partner. Trygghet. Den känslan är ovärderbar nu inför det som väntar oss. För mig att veta att han är vid min sida när jag ska föda vårt barn, han är den jag kommer kunna luta mig mot, bete mig mot bra och kanske lite sämre vid smärtan ;) men ändå veta att han står stadigt och finns där för mig och Pricken oavsett.
Nu lipar jag. Är jädrans blödig normalt men nu senaste månaderna av graviditeten har det varit extremt.
Dags att avrunda ett inlägg som inte skulle bli så långt, hehe, ändå bara far orden fram och det blir mer än jag trott och tänkt.
Fridens lilja!
Over and out!
/ Nea
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar